Bubblan som sprack

Jag far nastan ta och spola tillbaka bandet lite...rew.... allt det har med sommar och vaxthusgladje, okej.. det var i slutet av oktober. rewind..... varmt, svettigt, konstigt, 75 grader F....buss till skolan, hem till avenue d.. .......forw.. host i luften, bra!! central park, fantastickt vackert! livet ar ett enda pepsodentleende. forw......... Ah! har borjar det handa grejer...

Det hande precis i samband med att kvicksilvret, eller vad det nu an ar for digitalt man mater med, sjonk till typ 40 grader Fahrenheit, maaan, det blev kallt, och det hande over en natt.. och den dar natten var kall. I min byggnad var det ocksa kallt. Men om man ser pa byggnaden som ett kylskap, sa var mitt rum en igenfrostad frysbox i kylskapet. Och hur manga lusekoftor jag sen an tog pa mig, sa kande jag mig anda som en djupfryst fiskpinne pa morgonen... och det har borjade bli lite jobbigt. Varenda natt akte man pa en j*vla antarktisexpedition. Den dar goran kropp, god bless his soul, maste vart helt out of his mind. Jag fixade i o f sig nagra filtar, fick aka till ground zero, och ga pa century 21 for filt-shopping, och med en ordetlig blanket, blev det betydligt mer angenamt att sova.

...det borde... ha vart mer angenamt att sova... men INTE om man bor med en person som ar fullstandigt coco banana i huvudet. Min kara rumtkamrat, Max, hade en helt annan dygnsrytm och dar med ocksa rutiner, so to speak.
Han ager an bar i the village, sa han aker hemifran vid 24.00, kommer hem vid 3-4, lagar mat i koket, diskar, tittar pa tv, helst en skrackfilm, eller amerikansk fotboll pa hogsta volym. Sen sitter han dar vid tvn tills min VACKARKLOCKA! ringer och gar och lagger sig, nar jag, en irriterad, men inte langre djupfryst fiskpinne, gar upp. ARRGGGGHH< MERRRRRDEEE!!!!
och varmvattnet har han duschat upp, den j*veln. Pa sondagarna sag rutinerna dock lite annorlunda ut for Max. Inget jobb, men sova till kl 20.00. Musicera med datorn till midnatt, borja tvatta vid 3 pa natten och dammsuga vid 5 pa morgonen. HALLAAAAA!!! Det har aaaaar inte normalt, jag ar inte tokig!! Jag ar en seriost studerande skadespelerska!!!!! Eller forsoker bli, eller nat!!!!

Sa pa grund av artistiska meningsskiljaktigheter, och inte bara artistiska, tog jag mitt pick och pack, vilket inte var sa mycket, och kastade mig i en taxi och drog.

Och sen var allt pepsodentleenden och rosor igen. En klasskamrat bad mig flytta in me henne i hennes vaning (obs! vaning, inte lagenhet) vid columbus circle pa west side. Och bara hissfarden till 56:e vaningen gor en lite sjosjuk. Och har ar det varmt och mysigt, vill jag lova. I och for sig saknar jag bohemlivet pa ave d lite grann. Jag hade liksom vant mig vid att bli kallad snowflake av gangen utanfor min port, och hora 'ey mami how ya doin' av killen i snabbdelin. Det borjade kannas hemma, men jag kanske kan kanna mig lite hemma har pa west side ocksa. Jag tror att dorrmannen och jag kan bli kompisar. :)

Det var mycket for den har gangen. Soliga , men vintriga halsningar fran skyskrapan
(det ar vinter nu, starbucks har borjat med sina vintermuggar och neonskylten i en annan skrapa visar 39grader F och 3grader C. Nu vet jag!!!!)

ciao