Happy holidays, hanukah, eller vad det nu än är för högtid man firar. Same shit, different name.. same god, different god, vilket som. I New York var det Walt Disney-högtiden. Bling, bling, jingle bells, jingle bells...Såg cokacola-lastbilen på 5th avenue (jag vet!!! den från reklamen..holidays are comin, holidays are comin..) och hade en 'möte med kändis' - upplevelse!
Kände mig som snowflake på ave D. Alice vilse i underlandet av blinkande neonskyltar och tindrande plaststjärnor... jingle merry little--all i want for christmas--last christmas i --- ii'm dreaming of a whiite-... Min lärare tipsade mig om världens bästa julskiva (ursprung cindy lauper) med texter som:
'If you want to see me
Don't break down and cry
I can be your sweetie
If you be a friend of mine
And I won't be forsaken
If you think thoughts unkind
Just bring home the bacon
And bring it home on time'
Är det inte helt briljant!
De sista veckorna i skolan var enormt intensiva och pressade med alla möjliga sorters blandade känslor. Nya scener, eget ansvar, lägga ihop alla pusselbitar, testa sina egna verktyg... wowwwee. Meisner var ingen dum snubbe, för tekniken funkar, även för denna captain for the swedish bikini team (hahaha!). Avslutningsceremoni med hela skolan i aulan, film om Sandy (meisner alltså, hans gamla elever förtäljde historier om sin tid på the playhouse). Grymt, och nu är jag här! Sitter på samma stol som Sydney Pollack gjorde en gång i tiden, och brottas med samma dilemmor som tusentals andra före mig.. ja, hur som helst...blablabla. men kul, ja! Och staden New York, jag är en liten lycklig jävel.
Fast jag ska int sticka under stol me att det är skönt att fly hanukahfirande nyc för en andaktsfull,luthersk traditionsenlig jul med 20 släktingar i de tusen sjöarnas land (ja just det, skriver nu på en sån hära gammal hederlig finsk pc, därav prickarna över o,a och a!). Den här retrieten slår alla new age flummiga yogaläger med hästlängder. Meditation hos mummi och ukki, sjön är frusen, men bastun står varm. Heja Finland. Hinner hem till Stockholm för en snabbvisit, love making, glöggdrinking, recharging batteries... sen fortsätter resan i underlandet och the playhouse med emotional preparation mm. I can't wait!
Men nu får jag önska happy Hanukkah (vet inte riktigt stavningen på denna fantastiska judiska högtid) God bless!
(god bless everyone.. speciellt liza minelli, som kollapsade efter julkonserten och han alcazar snubben som verkar va allvarligt sjuk.. Viktiga nyheter i aftonbladet på flyget hem.. herregud, vilken ***blaska. Läskigt lik US-weeklyskräpet man kan läsa där i Amerika, BLÄ! Fast vem är jag att döma.. Har nog gjort en hel del kändisobservationer själv under min höst i nyc. U just wait and see.)
XOXO
Monday, December 24, 2007
Sunday, November 11, 2007
Bubblan som sprack
Jag far nastan ta och spola tillbaka bandet lite...rew.... allt det har med sommar och vaxthusgladje, okej.. det var i slutet av oktober. rewind..... varmt, svettigt, konstigt, 75 grader F....buss till skolan, hem till avenue d.. .......forw.. host i luften, bra!! central park, fantastickt vackert! livet ar ett enda pepsodentleende. forw......... Ah! har borjar det handa grejer...
Det hande precis i samband med att kvicksilvret, eller vad det nu an ar for digitalt man mater med, sjonk till typ 40 grader Fahrenheit, maaan, det blev kallt, och det hande over en natt.. och den dar natten var kall. I min byggnad var det ocksa kallt. Men om man ser pa byggnaden som ett kylskap, sa var mitt rum en igenfrostad frysbox i kylskapet. Och hur manga lusekoftor jag sen an tog pa mig, sa kande jag mig anda som en djupfryst fiskpinne pa morgonen... och det har borjade bli lite jobbigt. Varenda natt akte man pa en j*vla antarktisexpedition. Den dar goran kropp, god bless his soul, maste vart helt out of his mind. Jag fixade i o f sig nagra filtar, fick aka till ground zero, och ga pa century 21 for filt-shopping, och med en ordetlig blanket, blev det betydligt mer angenamt att sova.
...det borde... ha vart mer angenamt att sova... men INTE om man bor med en person som ar fullstandigt coco banana i huvudet. Min kara rumtkamrat, Max, hade en helt annan dygnsrytm och dar med ocksa rutiner, so to speak.
Han ager an bar i the village, sa han aker hemifran vid 24.00, kommer hem vid 3-4, lagar mat i koket, diskar, tittar pa tv, helst en skrackfilm, eller amerikansk fotboll pa hogsta volym. Sen sitter han dar vid tvn tills min VACKARKLOCKA! ringer och gar och lagger sig, nar jag, en irriterad, men inte langre djupfryst fiskpinne, gar upp. ARRGGGGHH< MERRRRRDEEE!!!!
och varmvattnet har han duschat upp, den j*veln. Pa sondagarna sag rutinerna dock lite annorlunda ut for Max. Inget jobb, men sova till kl 20.00. Musicera med datorn till midnatt, borja tvatta vid 3 pa natten och dammsuga vid 5 pa morgonen. HALLAAAAA!!! Det har aaaaar inte normalt, jag ar inte tokig!! Jag ar en seriost studerande skadespelerska!!!!! Eller forsoker bli, eller nat!!!!
Sa pa grund av artistiska meningsskiljaktigheter, och inte bara artistiska, tog jag mitt pick och pack, vilket inte var sa mycket, och kastade mig i en taxi och drog.
Och sen var allt pepsodentleenden och rosor igen. En klasskamrat bad mig flytta in me henne i hennes vaning (obs! vaning, inte lagenhet) vid columbus circle pa west side. Och bara hissfarden till 56:e vaningen gor en lite sjosjuk. Och har ar det varmt och mysigt, vill jag lova. I och for sig saknar jag bohemlivet pa ave d lite grann. Jag hade liksom vant mig vid att bli kallad snowflake av gangen utanfor min port, och hora 'ey mami how ya doin' av killen i snabbdelin. Det borjade kannas hemma, men jag kanske kan kanna mig lite hemma har pa west side ocksa. Jag tror att dorrmannen och jag kan bli kompisar. :)
Det var mycket for den har gangen. Soliga , men vintriga halsningar fran skyskrapan
(det ar vinter nu, starbucks har borjat med sina vintermuggar och neonskylten i en annan skrapa visar 39grader F och 3grader C. Nu vet jag!!!!)
ciao
Det hande precis i samband med att kvicksilvret, eller vad det nu an ar for digitalt man mater med, sjonk till typ 40 grader Fahrenheit, maaan, det blev kallt, och det hande over en natt.. och den dar natten var kall. I min byggnad var det ocksa kallt. Men om man ser pa byggnaden som ett kylskap, sa var mitt rum en igenfrostad frysbox i kylskapet. Och hur manga lusekoftor jag sen an tog pa mig, sa kande jag mig anda som en djupfryst fiskpinne pa morgonen... och det har borjade bli lite jobbigt. Varenda natt akte man pa en j*vla antarktisexpedition. Den dar goran kropp, god bless his soul, maste vart helt out of his mind. Jag fixade i o f sig nagra filtar, fick aka till ground zero, och ga pa century 21 for filt-shopping, och med en ordetlig blanket, blev det betydligt mer angenamt att sova.
...det borde... ha vart mer angenamt att sova... men INTE om man bor med en person som ar fullstandigt coco banana i huvudet. Min kara rumtkamrat, Max, hade en helt annan dygnsrytm och dar med ocksa rutiner, so to speak.
Han ager an bar i the village, sa han aker hemifran vid 24.00, kommer hem vid 3-4, lagar mat i koket, diskar, tittar pa tv, helst en skrackfilm, eller amerikansk fotboll pa hogsta volym. Sen sitter han dar vid tvn tills min VACKARKLOCKA! ringer och gar och lagger sig, nar jag, en irriterad, men inte langre djupfryst fiskpinne, gar upp. ARRGGGGHH< MERRRRRDEEE!!!!
och varmvattnet har han duschat upp, den j*veln. Pa sondagarna sag rutinerna dock lite annorlunda ut for Max. Inget jobb, men sova till kl 20.00. Musicera med datorn till midnatt, borja tvatta vid 3 pa natten och dammsuga vid 5 pa morgonen. HALLAAAAA!!! Det har aaaaar inte normalt, jag ar inte tokig!! Jag ar en seriost studerande skadespelerska!!!!! Eller forsoker bli, eller nat!!!!
Sa pa grund av artistiska meningsskiljaktigheter, och inte bara artistiska, tog jag mitt pick och pack, vilket inte var sa mycket, och kastade mig i en taxi och drog.
Och sen var allt pepsodentleenden och rosor igen. En klasskamrat bad mig flytta in me henne i hennes vaning (obs! vaning, inte lagenhet) vid columbus circle pa west side. Och bara hissfarden till 56:e vaningen gor en lite sjosjuk. Och har ar det varmt och mysigt, vill jag lova. I och for sig saknar jag bohemlivet pa ave d lite grann. Jag hade liksom vant mig vid att bli kallad snowflake av gangen utanfor min port, och hora 'ey mami how ya doin' av killen i snabbdelin. Det borjade kannas hemma, men jag kanske kan kanna mig lite hemma har pa west side ocksa. Jag tror att dorrmannen och jag kan bli kompisar. :)
Det var mycket for den har gangen. Soliga , men vintriga halsningar fran skyskrapan
(det ar vinter nu, starbucks har borjat med sina vintermuggar och neonskylten i en annan skrapa visar 39grader F och 3grader C. Nu vet jag!!!!)
ciao
Sunday, October 21, 2007
Global warming i nyc-bubblan
21. Oktober, tror jag att det ar. Vet inte sakert, men sist jag kollade var det den 19. och det var nagra dar sen, sa jag antar att min gissning inte kan vara helt at fanders.
I borjan av veckan trodde jag att det borjade bli host. Det blaste hostvindar, och luften var underbart frisk och frasch, nastan som det kan vara hemma runt polcirkeln ;)... men jag hade fel! Det ar fortfarande runt 70 F. Fraga mig inte vad det ar i celsius, har fortfarande inte riktigt hajat hur man konverterar grader. Det enda jag vet ar att det INTE ar normalt hostvader. New York -borna skakar sjalva pa huvet och sager med en viktig ton i rosten, " is the global warmin u kno"..
Haha, det kanske betyder att det inte alls kommer att bli sadar ruggigt som det kan bli hemma i Stockholm, och det i sin tur kanske betyder att hostdepressionen inte alls tanker knacka pa i host!!!! Ah, vore det inte helt underbart. Fast jag tror inte att det gar att bli deprimerad har. Hittills har varje dag kants sa himla prescious. Och man liksom vaknar pa morgonen och VILL ga upp tidigt. Forutom nan dimmig morgon efter en sen karaokekvall i east village. Men det ar en annan historia. Underbar liten karaokebar, tappade min rost dar kl 4 am, men rosten kom tillbaka efter nagra dagar till min speech and voice -larares stora gladje (och jag kunde sjunga the rose for klassen utan problem)..
Men hur som helst. Gladjebubblan har inte spruckit for mig an. Ha, det kanske ar den som orsaker all den har vaxthusvarmen? or sumthin... I dunno.
Happy wishes i alla fall fran vaxthuset!
ja onneaonnea annille ja jugille ja pikku beibille!!!!!!!!!!!!!!
I borjan av veckan trodde jag att det borjade bli host. Det blaste hostvindar, och luften var underbart frisk och frasch, nastan som det kan vara hemma runt polcirkeln ;)... men jag hade fel! Det ar fortfarande runt 70 F. Fraga mig inte vad det ar i celsius, har fortfarande inte riktigt hajat hur man konverterar grader. Det enda jag vet ar att det INTE ar normalt hostvader. New York -borna skakar sjalva pa huvet och sager med en viktig ton i rosten, " is the global warmin u kno"..
Haha, det kanske betyder att det inte alls kommer att bli sadar ruggigt som det kan bli hemma i Stockholm, och det i sin tur kanske betyder att hostdepressionen inte alls tanker knacka pa i host!!!! Ah, vore det inte helt underbart. Fast jag tror inte att det gar att bli deprimerad har. Hittills har varje dag kants sa himla prescious. Och man liksom vaknar pa morgonen och VILL ga upp tidigt. Forutom nan dimmig morgon efter en sen karaokekvall i east village. Men det ar en annan historia. Underbar liten karaokebar, tappade min rost dar kl 4 am, men rosten kom tillbaka efter nagra dagar till min speech and voice -larares stora gladje (och jag kunde sjunga the rose for klassen utan problem)..
Men hur som helst. Gladjebubblan har inte spruckit for mig an. Ha, det kanske ar den som orsaker all den har vaxthusvarmen? or sumthin... I dunno.
Happy wishes i alla fall fran vaxthuset!
ja onneaonnea annille ja jugille ja pikku beibille!!!!!!!!!!!!!!
Sunday, September 23, 2007
Williamsburg
Bienvenue à Williamsburg!
Nu skriver jag pa ett sant har azerty, ja, inte qwerty, -tangentbord; ursprung France. Jag har kommit hem till ett litet Frankrike. Fyra fransman och en swefinn-femme i ett litet hus, i en liten tradgard i Williamsburg.
Har atit anka, druckit bubbligt- pa riktigt, ja riktig champagne (ohlala!), och blivit oforskamt bortskamd under mitt gastspel har i New Yorks mysigaste kvarter.
De galna taxichaffisarna ar borta, skyskraporna ar kapade med 2/3, och manniskorna tar det lite mer pianissimo har pa andra sidan bron. Kan det vara nat i kaffet? Ja, je ne ses pais, eller hur man nu sager..
Det har i af varit jakla skont att komma hem till efter intensiva och bubbliga, dock helt fantastiska och inspirerande, dar i skolan. Och (det har ar sant!) det har alltid funnits nan hemma som antingen har lagat middag eller kokat te till en med en fransk accent, hihi!
Men nu ar det slut pa det, nu styr jag kosan nagra kvarter bort till ett konstnarsloft med sana dar hoga tegelvaggar och ett litet spartanskt intrett kryp-in, dar jag far bo i en veckas tid.
Nomadlivet fortsatter...( i a f fram till 1. oktober)
(just det, haha testa nan gang att baka kanelbullar med tva fransman, ett svenskt recept, men med amerikanska ingredienser och matt. Varfor anvander de cups??? varfor finns ingen farsk jast??? merrrde!!! Med improvisation, passionerade gester och lite mjolkrig blir det de godaste kanèlbullàr man kan tanka sig!!!)
bisous
maija
Nu skriver jag pa ett sant har azerty, ja, inte qwerty, -tangentbord; ursprung France. Jag har kommit hem till ett litet Frankrike. Fyra fransman och en swefinn-femme i ett litet hus, i en liten tradgard i Williamsburg.
Har atit anka, druckit bubbligt- pa riktigt, ja riktig champagne (ohlala!), och blivit oforskamt bortskamd under mitt gastspel har i New Yorks mysigaste kvarter.
De galna taxichaffisarna ar borta, skyskraporna ar kapade med 2/3, och manniskorna tar det lite mer pianissimo har pa andra sidan bron. Kan det vara nat i kaffet? Ja, je ne ses pais, eller hur man nu sager..
Det har i af varit jakla skont att komma hem till efter intensiva och bubbliga, dock helt fantastiska och inspirerande, dar i skolan. Och (det har ar sant!) det har alltid funnits nan hemma som antingen har lagat middag eller kokat te till en med en fransk accent, hihi!
Men nu ar det slut pa det, nu styr jag kosan nagra kvarter bort till ett konstnarsloft med sana dar hoga tegelvaggar och ett litet spartanskt intrett kryp-in, dar jag far bo i en veckas tid.
Nomadlivet fortsatter...( i a f fram till 1. oktober)
(just det, haha testa nan gang att baka kanelbullar med tva fransman, ett svenskt recept, men med amerikanska ingredienser och matt. Varfor anvander de cups??? varfor finns ingen farsk jast??? merrrde!!! Med improvisation, passionerade gester och lite mjolkrig blir det de godaste kanèlbullàr man kan tanka sig!!!)
bisous
maija
Tuesday, September 18, 2007
The neighborhood playhouse school of the theater
..nu foljer en fortsattning!
The neighborhood playhouse school of the theater.. vilket langt namn for en skola. Jaja, man kan saga the playhouse. Hur som helst. Det ar dar jag ska tillbringa mina dagar. Bakom skolbanken igen (vad knasigt, forsta dan var som att borja forsta klass).
Nu blir det repetition, meisnerteknik..jadajada, voice speech, singing, balett, moderndans.. Schemat e fullspackat med grejjer.. Ojojoj, nu ska man leva "more fully than life itself allows" och vara "truthful under imaginary circumstances." Det ar nu man gar in i bubblan av forvirring, som en san dar tornado ungefar, som harjar runt dar i de mer sydliga delarna av amerikatt.
hasta manana folks!
(fast jag ska inte lata orkanen helt ta over. Far da och da ge sjalen lite naring i form av socialt umgange pa diverse stallen i chelsea, meat packing district, och kanske pa nagra gallerioppningar i SOHO. De ar jakla trevliga. Gratis ol, konst, och roliga new Yorkers med de mest fantastiska outfits pa sig.. hihi, maste tillagga att jag pa min forsta galleri opening, som de sager, stotte ihop med sangaren i TV on the radio. Han bara stod dar rakt framfor mig; svart, otymplig, med sana dar svarta ladbrillor pa sig, och sag javligt stabil ut!! Jag holl pa att kissa pa mig, klarade inte riktigt situationen, utan vande mig till min kompis och borjade babbla nat osammanhangande med nervos, speedad, engelska om nat av konstverken...phuhh! Mitt hjarta gjorde en lyckovolt den kvallen.)
.... nu ar det dags att logga ut. Ska flytta fran midtown ikvall , dar jag tillfalligt bor hos en kompis, till williamsburg, dar jag ska dela lagenhet med 6 andra i nat sorts kollektiv.. hmm, vi far val se hur det gar. Men som sagt 1. oktober blir det lite east village. Nan sorts stabilitet i tillvaron...
far val se hur det gar med det.
hasta later!
The neighborhood playhouse school of the theater.. vilket langt namn for en skola. Jaja, man kan saga the playhouse. Hur som helst. Det ar dar jag ska tillbringa mina dagar. Bakom skolbanken igen (vad knasigt, forsta dan var som att borja forsta klass).
Nu blir det repetition, meisnerteknik..jadajada, voice speech, singing, balett, moderndans.. Schemat e fullspackat med grejjer.. Ojojoj, nu ska man leva "more fully than life itself allows" och vara "truthful under imaginary circumstances." Det ar nu man gar in i bubblan av forvirring, som en san dar tornado ungefar, som harjar runt dar i de mer sydliga delarna av amerikatt.
hasta manana folks!
(fast jag ska inte lata orkanen helt ta over. Far da och da ge sjalen lite naring i form av socialt umgange pa diverse stallen i chelsea, meat packing district, och kanske pa nagra gallerioppningar i SOHO. De ar jakla trevliga. Gratis ol, konst, och roliga new Yorkers med de mest fantastiska outfits pa sig.. hihi, maste tillagga att jag pa min forsta galleri opening, som de sager, stotte ihop med sangaren i TV on the radio. Han bara stod dar rakt framfor mig; svart, otymplig, med sana dar svarta ladbrillor pa sig, och sag javligt stabil ut!! Jag holl pa att kissa pa mig, klarade inte riktigt situationen, utan vande mig till min kompis och borjade babbla nat osammanhangande med nervos, speedad, engelska om nat av konstverken...phuhh! Mitt hjarta gjorde en lyckovolt den kvallen.)
.... nu ar det dags att logga ut. Ska flytta fran midtown ikvall , dar jag tillfalligt bor hos en kompis, till williamsburg, dar jag ska dela lagenhet med 6 andra i nat sorts kollektiv.. hmm, vi far val se hur det gar. Men som sagt 1. oktober blir det lite east village. Nan sorts stabilitet i tillvaron...
far val se hur det gar med det.
hasta later!
Monday, September 17, 2007
Arrival
Nu ar jag har! I landet utan prickar pa aana och oona, i stan me de gula taxibilarna med arga chaffisar som skriker fuck you till allt som ror sig. You've gotta love it!
Vad har hant, vad har hant??? Temat den har veckan har varit! oh jiises, var ska jag bo?? Oh jiises hur ska jag fa ordning pa alla pappper? Skaffa bank-konto, gora "international transfers"? Bara att snacka bank-termer pa engelska, phuhh. Jag svettades. Men nu har jag ett konto, ett jakla checkhafte och har gatt kurs i hur man skriver checker. Pa kopet fick jag middagsinbjudan av den hjalpsamma unga bank-tjanstemannen. De har ingen skam i kroppen de dar amerikanarna. Come on.
Har pendlat mellan 82:a gatan / lexington (Fick bo hos varldens coolaste svenskamerikanska, arsmodell nagot aldre), och midtown (det finns en jattefin applestore dar med gratis internet) och frenetiskt kollat mejl och mejlat om lagenhet. Hi my name is Maija. I'm looking for an apt asap. Shit de forsta dagarna hade jag panik i kroppen. Var ska jag bo i den har jakla storstan. Crap, nu maste man ju aka runt och socialisera. Det ar i o f sig mycket bra for den har lata nordbon att lara sig.
Var pa nagra intressanta lagenhetsvisningar. Wanna share an apt with three wonderful people in a great location? Det lat ju bra, och I chelsea, och bara 900 $ /man. Lat som varsta klippet.
Jag kom dit, jattefin lagenhet!!! men, haha... de har 3 rumskamraterna var, en man i 60-arsaldern, som sag aningen bohemisk och.. tva hundar, riktiga tjockisar som ser ut som ihoptryckta colaburkar, sprang runt i lagenheten och sniffade varann i ..ja....
Rummet var litet, men det fanns en riktig kvalitetsmadrass, och man kunde stanga dorren ifall man tyckte att roklukten i resten i lagenheten var storande, ja bohemsnubben kedjerokte inomhus. Och han papekade att det fanns galler utanfor fonstrena, som skyddade jattebra om nan obehorig skulle klattra nedfor bransstegen utanfor och fa for sig att hoppa in genom mitt fonster. Hallelujah!!!
En annan intressant visning agde rum mellan eastvillage och lower east side. Bohemkvarter... kan man saga. (Musikalen RENT utspelar sig dar, iof sig ar det under det sena 80-talet, da det var rena rama snuskstallet).
Jag kommer dit. Ar den forsta pa visningen. Agaren och en av rumskamraterna verkar va en sjyst australiensare, musiker, soft, laid back och verkar stadad. Rummet ar fint. Har skulle jag kunna trivas... och tydligen 1000(!!!) snygga , unga hippa New York brudar likasa!!! Under visningen fylls lagenheten av massa andra sokanden, enbart kvinnor. Oh no! Kanns som ett avsnitt av den dar hemska "Bachelor".. Sager tack och hej for mig och lamnar intresseanmalan.
hihi, pa kvallen ringer aussien och fragar om jag vill flytta in. What?? Hur gick det till??
Sa nu har jag ett stalle att bo pa. - inflyttning 1. Oktober
Nastan pinsamt nojd over det hela. (fy skarpning kvinna!)
ojojoj.. nu blir det har maratonbloggande. (har inte tomt ur mig ens halften av allt som hant. )
Fortsattning foljer...
Vad har hant, vad har hant??? Temat den har veckan har varit! oh jiises, var ska jag bo?? Oh jiises hur ska jag fa ordning pa alla pappper? Skaffa bank-konto, gora "international transfers"? Bara att snacka bank-termer pa engelska, phuhh. Jag svettades. Men nu har jag ett konto, ett jakla checkhafte och har gatt kurs i hur man skriver checker. Pa kopet fick jag middagsinbjudan av den hjalpsamma unga bank-tjanstemannen. De har ingen skam i kroppen de dar amerikanarna. Come on.
Har pendlat mellan 82:a gatan / lexington (Fick bo hos varldens coolaste svenskamerikanska, arsmodell nagot aldre), och midtown (det finns en jattefin applestore dar med gratis internet) och frenetiskt kollat mejl och mejlat om lagenhet. Hi my name is Maija. I'm looking for an apt asap. Shit de forsta dagarna hade jag panik i kroppen. Var ska jag bo i den har jakla storstan. Crap, nu maste man ju aka runt och socialisera. Det ar i o f sig mycket bra for den har lata nordbon att lara sig.
Var pa nagra intressanta lagenhetsvisningar. Wanna share an apt with three wonderful people in a great location? Det lat ju bra, och I chelsea, och bara 900 $ /man. Lat som varsta klippet.
Jag kom dit, jattefin lagenhet!!! men, haha... de har 3 rumskamraterna var, en man i 60-arsaldern, som sag aningen bohemisk och.. tva hundar, riktiga tjockisar som ser ut som ihoptryckta colaburkar, sprang runt i lagenheten och sniffade varann i ..ja....
Rummet var litet, men det fanns en riktig kvalitetsmadrass, och man kunde stanga dorren ifall man tyckte att roklukten i resten i lagenheten var storande, ja bohemsnubben kedjerokte inomhus. Och han papekade att det fanns galler utanfor fonstrena, som skyddade jattebra om nan obehorig skulle klattra nedfor bransstegen utanfor och fa for sig att hoppa in genom mitt fonster. Hallelujah!!!
En annan intressant visning agde rum mellan eastvillage och lower east side. Bohemkvarter... kan man saga. (Musikalen RENT utspelar sig dar, iof sig ar det under det sena 80-talet, da det var rena rama snuskstallet).
Jag kommer dit. Ar den forsta pa visningen. Agaren och en av rumskamraterna verkar va en sjyst australiensare, musiker, soft, laid back och verkar stadad. Rummet ar fint. Har skulle jag kunna trivas... och tydligen 1000(!!!) snygga , unga hippa New York brudar likasa!!! Under visningen fylls lagenheten av massa andra sokanden, enbart kvinnor. Oh no! Kanns som ett avsnitt av den dar hemska "Bachelor".. Sager tack och hej for mig och lamnar intresseanmalan.
hihi, pa kvallen ringer aussien och fragar om jag vill flytta in. What?? Hur gick det till??
Sa nu har jag ett stalle att bo pa. - inflyttning 1. Oktober
Nastan pinsamt nojd over det hela. (fy skarpning kvinna!)
ojojoj.. nu blir det har maratonbloggande. (har inte tomt ur mig ens halften av allt som hant. )
Fortsattning foljer...
Subscribe to:
Comments (Atom)